EVER SINCE I WAS EIGHT OR NINE
Hej. Idag är en sådan där dag som inte sticker ut. En utav de dagar som rullar på utan att vi märker något alls. Nästan i alla fall. Dagar som den här skrämmer mig, för det är de som gör att tiden går så fort. Om vi bara skulle ha något litet speciellt att göra eller se fram emot en gång eller två i veckan så skulle kanske inte tiden gå så fort. Då skulle vi kunna minnas fler dagar, och slippa tänka: Vad har jag egentligen gjort den här månaden? Det tänker jag väl i och för sig inte. Nu ska jag i alla fall plugga lite spanska och sedan åka och träna. Längtar redan till helg.
Lillen fyllde 12. Till hösten börjar han i högstadiet och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vill inte att han ska bli stor.
Och där är jag.
Hejdå!
Kommentarer
Trackback